Sitter i min säng och känner mig allmänt misslyckad.
Jag orkar inte tänka på skolarbetet trots läxförhöret imorgon.
Den skiten skiter jag fullständigt i.

Vissa låtar klarar jag bara inte av, dom är så sjukt jobbiga o passar in i det förflutna.
Jag vill delvis dit.
Till det förflutna alltså.
Där satt jag inte hemma och grät hela tiden i alla fall.
Men jag antar att det är sånt jag får ta.
Jag är en helt jävla värdelös människa.

Lyssnar på "A Woman's Worth" tänker att inget av det stämmer in på mig.
Jag är väl fan inte värd nånting av det där..